Varför ser de kinesiska tecknen ut som de gör?
Den frågan har fascinerat mig ända sedan jag började läsa kinesiska för Bernhard Karlgren vid slutet av 50- talet. K lärde aldrig ut ett tecken utan att också förklara hur det var sammansatt och vad man visste om dess ursprungliga former. Han gav tecknen en historia och det gjorde dem levande och fattbara. Själv var han då det kinesiska språket, men hans kärlek till tecknen var ännu pojkaktigt frisk och med till synes outsläcklig iver drog han sina teckenanalyser så kritdammet stod som en dimma runt tavlan.
Åren 1961-62 studerade jag kinesiska vid Beijings universtet och sedan gu qin, kinesisk luta, vid Musikaliska akademin. &&&Till min förvåning fann jag, att även högt bildade kineser var okunniga om sitt eget språks rötter. Från grundskolan till universitetet bedrevs teckeninlärningen rent mekaniskt, utan stöd av förklaringar. &&&
När jag efter resor i Asien och Latinamerika återkom till Sverige och började undervisa i kinesiska vid början av 70-talet fann jag, att mina elever reagerade alldeles som jag själv gjort - ju mera jag kunde berätta för dem om tecknens konstruktion och tidiga former, desto lättare var det för dem att förstå och minnas tecknen. Det allra bästa var, när jag också kunde berätta något om den konkreta verklighet forntidens kineser en gång utgick från, då de skapade tecknen om husen, vagnarna och redskapen och inte minst om den kinesiska naturen med dess berg och floder, växter och djur.
Ju mer jag sysslade med tecknen, desto mer fascinerad blev jag av den verklighet de återspeglade och av allt jag sett som student och faktiskt inte förstått. Varför odlade man olika grödor bredvid på fälten? Varför kallades vattenkranarna för drakhuvud? Varför envisades miljoner människor med att bo i grottor i bergssidorna, när de kunde bo i riktiga hus? Jag drogs in i en omfattande läsning, inte minst i tekniska frågor som jag med min humanistiska bakgrund aldrig tidigare intresserat mig för, och gång på gång återvände jag till Kina för att ta reda på mer om allt jag inte förstått.
För varje gång kom tecknen allt närmare.
Den här boken var, när jag först började skriva den för snart femton år sedan, avsedd att bli en kort populärvetenskaplig framställning av vad forskningen vet om de kinesiska tecknens ursprung. Men jag fann snart, att de traditionella förklaringarna ofta blivit föråldrade, inte minst genom de nya arkeologiska fynd, som gjorts under de senaste årtiondena och som ingen ännu bearbetat från språklig synpunkt. Arkeologin är en ung vetenskap i Kina.De första regelrätta utgrävningarna genomfördes på 20 - talet, men under de kaotiska decennier, som sedan följde med inbördeskrig och utländsk invasion, låg arbetet i stort sett nere och det återupptogs inte förrän på 50 - talet. Min bok är den första att diskutera det centrala kinesiska teckenförrådet i ljuset av det omfattande arkeologiska material, som grävts fram sedan dess.
Under en lång tid av mitt liv betraktade jag mig själv framförallt som konsthistoriker. Det var naturligt för mig att söka tecknens förklaring i bilder och föremål från den tid då tecknen skapades. I det arkeologiska materialet möter man ofta framställningar, som är uttryck för samma verklighetsuppfattning, som man möter i tecknens. Min bok är den första att systematiskt visa det.
När man väl mött dessa bilder ser man dem återkomma som arketyper genom årtusendena. Kinesisk kultur har en märklig kontinuitet som gör, att man i reklam, folkkonst och i vardagslivet runt omkring än idag ser bilder, som uppfattar och återger verkligheten på samma sätt som teckenskaparna för mer än tre tusen år sedan. Ni skall få se!
Men framförallt är det en historia jag har att berätta - Kina kulturhistoria så som den avspeglas i tecknen, deras ursprung och utveckling. Jag har valt att försöka berätta den historien inte på akademisk avhandlingsprosa utan på mitt eget språk, som del av min egen erfarenhet, mina upplevelser och insikter.
林西莉,瑞典名字是塞西丽娅·林德奎斯特,教授、作家和摄影家。1961-1962年在北京大学留学,此后曾数十次到中国访问。1971年起瑞典任汉语教师,1978年后为瑞典电视台做有关中国语言的节目。现专心研究中国文化。出版有关中国的著作多部。2006年出版《古琴》,是她的又一本耗费多年心血的精心之作。
这个瑞典女人花了八年,写这本书 让人心生敬意 很多观点很有想象力,也有道理 是本有趣的书,可以随手翻起
评分(一) 最近随身带的书:《汉字王国》,极好极好。除了可以在地铁随时翻开,内容好看;平实的,读来却非常感动。那些古老的汉字,散发出一种不可思议的神秘之美,这是我从前从没发现的。摘抄一下: “鸟”字,从谈到古人拿鸟做食物原料,谈到古人祭祀的仪式—— 它...
评分汉字为什么是这样的?一笔一划都代表什么意思?它们最初的形式是怎样的?自从20世纪50年代末开始学习汉语,这个问题一直吸引着林西莉(塞西丽娅•林德奎斯特,Cecilia Lindqvist,瑞典知名汉学家)。 1961年至1962年林西莉在北京大学学习汉语,后来在音乐学院学习古...
评分向中國人解釋漢字 今天漢字跟英文字一樣屬於全世界。今天世界各地的英文五花八門,各有各用,英國人已管不了。我們的漢字大概也遇到相似的情況,今天漢字在世界各地講授和應用,其際遇像嫁出去的女兒,各安天命,已不到「宗主國」控制了。近年先後有日本和瑞典學者發表漢字...
评分是本有趣的书。 書一開始有一個錯誤。正文剛開始的第12頁(我這回看的是三聯書店2008年11月,787*1092開本版),“甲骨文”說:“1899年的一個夏日,老殘遊記的作者劉鶚先生到北京達仁堂中藥店為患瘧疾而住院的朋友王懿榮買藥”。下面就是著名的在藥材“龍骨”上發現古文字的故...
我最近接触了不少探讨人类文明发展轨迹的书籍,但《奥德赛的彼岸》这本书,无疑是其中最让我感到震撼的一部。它没有过多纠缠于宏大的历史叙事或枯燥的年代考证,而是聚焦于那些驱动文明前行的“看不见的齿轮”——集体潜意识中的原型和潜流。作者的叙事风格极其大胆且充满张力,仿佛一位手持探照灯的考古学家,深入到人类文明深层结构的幽暗角落,挖掘那些被主流历史所遗忘的、却又至关重要的精神遗产。书中对不同文化中“英雄之旅”变体的分析尤其精彩,那种跨越时空的对比和论证,令人拍案叫绝,清晰地揭示了人类共同的精神母题是如何在不同的地理和时代背景下,以千变万化的形式得以表达。阅读过程中,我时常产生一种强烈的共鸣感,仿佛作者洞悉了我内心深处那些尚未被言说的困惑和向往。这本书的结构设计也非常精妙,如同一个层层递进的迷宫,每深入一层,都会发现新的出口通往更广阔的思考空间。它并非提供慰藉,而是提供了一种审视自身处境的全新工具,对于任何一个渴望超越表象、触及灵魂深处的人来说,都是一本不可或缺的指南。
评分说实话,一开始是被这本书的封面设计吸引的——那种强烈的对比色和抽象的几何图形,预示着里面内容绝非等闲之辈。《边界之外的逻辑》这本书,对于逻辑和推理的探讨达到了一个令人咋舌的深度。它不是一本教你如何简单辩论的书,而是彻底解构了我们赖以生存的思维框架,并毫不留情地指出了其中存在的系统性缺陷。作者似乎对传统形式逻辑有着一种既尊重又批判的态度,他巧妙地引入了非欧几里得思维模型,试图构建一套适用于处理复杂、非线性系统的“后现代逻辑”。我尤其欣赏他对“悖论的审美化”的处理,他没有将悖论视为思维的死胡同,而是将其视为更高阶真理的入口。文字的密度很高,需要反复咀嚼,但每一次回味,都能品尝出新的滋味。这要求读者必须全神贯注,甚至需要准备笔和纸来梳理那些错综复杂的推演链条。读完这本书,我感觉自己的“思维肌肉”得到了极大的锻炼,面对日常中的信息洪流,我不再轻易接受表面的结论,而是会本能地去追问其前提和论证的稳固性。这是一次艰难但极其有价值的心智攀登。
评分《万象之网》这本书的阅读体验非常独特,更像是在一个巨大的、活生生的生态系统中漫步,而不是阅读一本静态的文本。它采用了一种打破常规的“碎片化叙事”手法,将生态学、信息论、社会学以及古代神秘学等看似风马牛不相及的领域,编织成一张既有机又充满张力的信息网络。作者的文风极其灵动飘逸,常常在严肃的科学论证和充满画面感的诗意描述之间自由切换,毫不拖泥带水。他所构建的世界观是万物互联的,没有真正的孤立存在,每一个微小的事件都可能在遥远的角落激起涟漪。书中对于“共振频率”和“信息冗余”的探讨,为理解现代社会中的群体行为提供了全新的视角。我花了很长时间才适应这种跳跃式的思维模式,但一旦跟上节奏,那种豁然开朗的感觉是无与伦比的。它提醒我们,人类的理性认知只是冰山一角,真正的主宰力量或许存在于那些我们无法用传统科学精确量化的场域之中。这本书更像是一次精神上的“触觉升级”,让我们重新学会用全身心去感受这个世界的脉搏。
评分要评价《流动的界限》,我首先必须称赞作者对“时间性”这一概念的精妙把握。这本书不是在谈论历史,而是在探讨“历史如何被我们当下所构建”的过程。作者的叙事视角像一个在时间河流中自由穿梭的潜水员,时而潜入古老的记忆碎片,时而浮出当代媒体的喧嚣,将过去、现在和未来这三个维度进行巧妙的糅合。它对“记忆的不可靠性”和“官方叙事的建构性”进行了深刻的反思,尤其是在论述集体创伤如何被代际传递和重塑时,语言的力度和情感的张力达到了顶峰。与那些专注于历史事件的书籍不同,《流动的界限》更侧重于探讨“在历史中生活”的体验本身。它质疑了我们对“进步”的线性信仰,并提出了诸多关于“时间循环”和“永恒回归”的哲学猜想。这本书的魅力在于它的开放性——它从不给出最终的裁决,而是将判断的权力交还给读者,促使我们去审视自己所处的历史坐标系是否牢固可靠。这是一本需要静下心来,带着敬畏之心去阅读的著作,它将彻底改变你对“过去”和“未来”的理解。
评分这本《智慧之境》的书简直是场思想的盛宴,作者似乎拥有一种魔力,能将最抽象的概念具象化,引人入胜。初翻阅时,我本以为会是那种晦涩难懂的哲学论著,没想到它以一种近乎散文诗般的笔触,缓缓展开了一幅关于人类认知局限与无限可能性的宏大画卷。它不像传统的学术著作那样板着面孔说教,而是更像一位睿智的长者,坐在炉火旁,娓娓道来那些关于时间、存在和意义的终极追问。特别是关于“感知边界”的那一章节,作者用极其细腻的笔触描绘了我们日常生活中那些被忽略的瞬间,那些我们习以为常却从未深思的现象。读完后,我感觉自己的感官被重新校准了,仿佛摘掉了蒙在眼睛上的灰尘,世界一下子变得更加鲜活和立体。书中引用的诸多历史案例和跨学科的知识融合得天衣无缝,没有丝毫生硬的痕迹,展现出作者深厚的学养和开阔的视野。这种阅读体验是极其难得的,它不直接给你答案,而是激发你去寻找自己的答案,让人在合上书本后,依然久久沉浸在对世界本质的探索之中,心头涌动着一股想要重新审视一切的冲动。
评分 评分 评分 评分 评分本站所有内容均为互联网搜索引擎提供的公开搜索信息,本站不存储任何数据与内容,任何内容与数据均与本站无关,如有需要请联系相关搜索引擎包括但不限于百度,google,bing,sogou 等
© 2026 book.wenda123.org All Rights Reserved. 图书目录大全 版权所有